Mammighet, snor och mardrömmar

Jacklin är inne i en riktigt jobbig fas just nu. Hon är som ett plåster på mig och börjar skrika och gråta så fort jag går någon annanstans där hon inte kan se mig, trots att jag hela tiden pratar med henne så att hon ska höra att jag inte försvunnit bara sådär POFF. Till och med när pappan är hemma så är det bara mamma, mamma, mamma som gäller. Oftast.
Två nätter i rad nu har hon haft jättesvårt att sova själv. Hon vaknar hela tiden, antagligen för att kolla om jag fortfarande finns kvar. Hon somnar inte riktigt förrän hon får ligga bredvid mig, och då ligger hon och rör sig en massa i sömnen. Rullar runt, klättrar och gråter i sömnen gör hon också. Hon drömmer mardrömmar tror jag. Stackars älskling.

Det känns så hemskt att inte kunna tala om för henne och få henne att förstå att mamma aldrig kommer att försvinna från henne. Att mamma kanske kan vara borta en liten stund men alltid kommer att komma tillbaka.

Som om inte detta vore nog så är Jackie snorig. Det rinner ur näsan på henne och hon nyser. Förkylning, hennes första någonsin. Måste köpa avsvällande näsdroppar idag om det skulle hittas på att bli värre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0