Jacklin och mamman

Jackie har äntligen lärt sig att peka finger! Vi har tränat och tränat, mest jag, för att jag har tyckt att hon borde lära sig det.
Ja, alltså, hon har lärt sig att peka med ett pekfinger som svar på frågan hur gammal hon är.

Oj vad det rasslar till och kommer nya tänder i Jacklins mun! Hon har nu till och med fått en kindtand! Upptäckte det nu ikväll under tandborstningen. I överkäken är tandköttet alldeles rött, lite svullet och så har kindtanden spruckit fram lite. När de första två väl kom så har det varit nya tänder på g hela tiden. Min tappra lilla gotjej som ändå lyckas hålla humöret uppe trots en massa ömt tandkött jämt.

Jag har varit med om att när jag nämnt något så har det efter några dagar blivit precis tvärtom. Häromdagen skrev jag att Jackie var så otroligt kräsen med maten, och nu verkar det som att det har vänt. I förrgår gjorde jag iordning kycklingfilé i ugn med egen grillolja, kokt färskpotatis till. Den måltiden slutade i en ren tallrik. Detsamma med dagens mat, kokt lax med morötter och kokt färskpotatis. Tidigare idag åt hon stuvade makaroner med köttbullar och broccoli, lika där. Okej, antingen är det hennes aptit som har ökat, eller så serverar jag godare mat helt enkelt. Hur som helst så känns det bra.

Jippie!

Ups

- Dagar där vi umgås alla tre kunde gärna få fortsätta tycker jag. Att vara två vuxna på en Jacklin känns toppen!

- Hon är så himla söt också så hjärtat smälter flera gånger per dag.

- När hon ler ser man massvis av tänder och hon ser så busig ut.

- Pappan och jag kommer varandra ännu närmare nu när han är hemma, stort plus!

- Idag gick vi förbi förskolan som Jacklin fått plats på och vi tyckte båda två att det såg väldigt bra ut. Förskolan verkar ha eget kök, det är modernt och nybyggt med en enorm lekplats. Det bådar gott helt enkelt.

- Jag ska så smått börja jobba i mitten av augusti.

Downs 

- Jacklin är superduperkräsen med maten. Det får inte vara ihoprört utan hon ska helst serveras en sak i taget. Något annat än välling, rigrynsgröt, bröd, morötter, broccoli, ägg, pasta, tomater, jordgubbar, frukt och varmkorv stoppar hon inte in i munnen.

- Glass får hon jätteont i magen av, vi misstänker laktosen.

- Hon får vredesutbrott som liknar någon slags autism-störning när hon inte får som hon vill, speciellt om hon ska sättas i vagnen för att sova när hon helst av allt vill vara kvar på marken så hon kan kuta runt där hon inte får vara. Hon snubblar hellre och slår sönder sig än att sättas tillbaka i vagnen.

- Jag har dåligt tålamod och skriker ofta, det ger mig jättedåligt samvete.

- Jag gruvar mig inför att den riktiga trotsen ska kicka in, detta ska tydligen vara en piss i havet i jämförelse.

Downs-listan ser visst ut att vara längre, men jag intalar mig att det är meningsuppbyggnaderna som är orsaken, för inte tycker jag väl att det är värre än det är underbart? Eller? Men det fick i alla fall mer än gärna vara svalare väder så man kunde sova utan att känna svetten rinna och plågas av mardrömmar...

Jag vet inte om jag nämnt att vi nu äntligen blivit erbjudna en plats på förskolan! Och på vårt förstahandsval! Vi har skrivit under alla papper och ska skicka iväg det idag så att allt är klart inför inskolningen som börjar den 17:e augusti. Jag tror att Jackie kommer att stortrivas på förskolan. Dock känner jag på mig att vi ganska ofta kommer få höra från förskolepersonalen att Jackie ätit lite dåligt, och att svaret på frågan varför kommer vara: Det var inte pasta.

Vår första parmiddag gick av stapeln igår. Edit, Patrik och Stella var här och åt en bit mat med oss och sedan blev det babbel i köket för oss vuxnas del medans barnen sov. En sak som var så himla rolig att se var när Stella skjutsade Jacklin på gåbilen. Stella går inte själv ännu, men skjutsa, det kan hon!

De här töserna kommer att bli fin-fina vänner framöver, det känner jag på mig!

Vi har det så härligt allihopa att det inte funnits tid till att blogga. I 1,5 vecka har vi varit i Ljusdal och bott hos farfar, vilken har blivit en av Jacklins favoriter. Jag och pappan har bland annat haft en hel dag för oss sjäva då Jacklin fick vara hos moster Susanne och hennes familj. Barnvaktandet gick superbra och vi föräldrar hade det hur mysigt som helst. Kanske inte helt oväntat eftersom vi inte haft tid bara vi två sedan Jacklin var 5 dagar gammal och mormor och moster Katarina tog hand om henne i 3 timmar. Men det var så kort så det räknas egentligen inte.

Vi cyklade ut till Forsnäset och satt på klipporna och fikade, sedan cyklade vi tillbaka. Efter det drog vi iväg på en fisketur, härligt och jobbigt på samma gång då det inkluderade långa promenader i eländig skogsterräng med stenar, sly, mördarspindlar, dödshål och stora fallna träd att klättra och hoppa över. Att vi såg två älgtjurar på vägen dit gjorde ju inte saken bättre, älgtjurar är minst lika farliga som björnar har jag hört. Och appropå björnar är jag helt säker på att jag kändes ögonen i nacken där vi stod och slängde med spöna i vildmarken...Okej, jag kanske överdriver en smula, men någon skogsvaktare lär jag aldrig någonsin bli, inte med min "fessighet" när det gäller att trava i skogen. Jag har sagt till pappan att han får se till att Jacklin inte blir en räddhare i naturen lik sin mor. Obekymrad och modig ska hon vara, precis som pappa.
En gädda och en abborre blev resultatet av fisketuren. Ingen av dem krokades på mitt drag, men det spelade mindre roll. Det var ändå ingen fisk som behölls på land.

Vi har badat i utomhuspool, ätit god mat på Torön, promenerat i stekhet sol, Jackie har ätit sin första pinnglass, och vi har träffat morbrors lilla dotter Nellie.

Än så länge har vi haft 2 veckor tillsammans, 1 vecka av pappaledighet och i morgon ska jag till Arbetsförmedlingen för att styra upp en del saker. På onsdag ska jag träffa en potentiell arbetsgivare. Jippie! 

Jag är så tacksam för allt härligt vi fått uppleva tillsammans de senaste veckorna och jag är väldigt glad att pappan kommer att vara pappaledig ända till 2:a september.