Ännu mera kossamuuu

Jacklin har växt ur sitt babyskydd, så när vi lämnade Hälsingland sist lämnade vi kvar babyskyddet hos Jacklins mormor. Det var alltså hög tid att införskaffa en bilbarnstol så att vi kan ta oss någonstans när vi far hem till jul. En stol inte är godkänd efter 5 år så åtminstone jag kände att det var dumt att köpa begagnat, speciellt som vi gärna vill ha en stol som håller tills Jacklin är 4 år. Köper man begagnat får man ändå köpa en annan efter ett par år, och då kanske man i slutänden kommer upp i summan som en ny skulle kosta. Så det blev en ny. En Britax Hi-way. När det nu var upp till mig att välja så fick det bli en i tyget Cowmooflage. Såklart!


Ett ljus i tunneln

Prickarna på Jacklins kropp hade förökat sig till dagen efter, alltså igår. Hon såg inte klok ut, men efter lite konsultation med BVC-sköterskan så fick jag det bekräftat att det bara var helt ofarliga feberutslag. En del barn får det när de haft feber och det beror på virus. Inget att oroa sig för alls. Som jag trodde då. Idag har de klingat av en hel del, de är inte lika intensivt röda utan bara lite lätt rosa. Som små små bulor.

Det verkar i alla fall som att vi är på bättringsvägen båda två. Själv har jag lyckats sova hela natten utan att använda nässpray. Jacklin har sovit bredvid mig och vaknat bara 5-6 gånger för att hon tappat nappen. Fantastiskt!
Det är väldigt mysigt att ligga bredvid en sovande bäbis. Lukta i hennes hår och hålla hennes kuddiga lilla fot i handen. När hon vänder sig om så vi ligger panna mot panna och hon lägger sin varma hand över mitt öra så blir jag helt matt av all den kärlek som hon utstrålar.
Det märks att jag fått sova inatt.

Eller?

Vi börjar nu fundera på om prickarna som Jacklin har på magen, ryggen, nacken, halsen och i ansiktet egentligen är det som brukar kallas för feberutslag. Idag syns de lite mer än de gjorde igår. Det är dessutom andra natten i rad som Jacklin sovit uruselt så kanske att det hänger ihop med utslagen? De verkar inte klia, kanske de som är bakom öronen då, men inte de övriga. Feberfri har hon varit sedan i lördags.

Och varför skriker hon i sömnen? Hon vaknar till, spjärnar med hela kroppen, nyper hårt i det hon får tag på och gnäller, för att några sekunder senare vara helt avslappnad och sömnig och kan till och med somna till i några minuter innan det är dags igen. Vad är det som händer?
Det är omöjligt att ha henne liggandes i sin säng, det finns ingen ände på uppklivandet och hängandet över sängkanten för att hålla en hand på henne så hon kommer till ro. Ligger hon i vår säng gör hon brottningsmanövers hela natten och skallar både mig, pappan och väggen vid huvudänden.

Enligt schemat över utvecklingssprång ska hon vara precis i startgroparna för ett nu, kanske lite tidigt men ändock. Kan det vara det? Om det är så här jolligt nu ser jag INTE fram emot jollet som kommer vara runt jul då den mest stormiga tiden ska vara.

Det är mycket gnäll på mig också nu, jag låter som en repig skiva; Åh vad allt är jobbigt. Men det ÄR ju jobbigt. Jag har dock lovat både mig själv och Jacklin att när vi är friska igen ska det bli andra bullar.

Kära Tomten, jag har varit snäll och önskar mig...

Det är 1:a advent idag och vi startade dagen med 3 bajsblöjor inom loppet av 2 timmar. Jacklin får prickar av jordgubbar och troligtvis lite ont i magen också eftersom hon spenderat nästan hela natten med att vädra lungorna.

Har redan fått en förfrågan över vad Jacklin önskar sig i julklapp, och jag har verkligen tänkt och funderat och klurat. Egentligen finns det massor av grejer Jacklin behöver, men så länge hon inte har ett eget rum så finns det inte plats för de grejerna än. När det gäller inredning av ett barnrum finns det ju ingen gräns på vad som behövs...

Så jag får tänka om.

- Kläder i storlek 86.

- Barn/pekböcker.

- BRIO-leksaker. Typ bultbräda, klossar.

- Leksaker som låter. Men inga drivor med leksaker tack. Tids nog kommer hon ha högar med mjukisdjur, Barbies, radiostyrda My little ponys och lekspisar och dockvagnar tills vi storknar.

Det kan hända att vi skriver under vår dödsdom när vi önskar leksaker som låter, but hey! Vi är alla nybörjare nån gång. Sedan finns det ju förstås inget tvång att hålla sig till denna lista heller.




Natten, sömnen och kossamuuu

Jacklin somnade kl 19 igår, rätt upp och ner i mitt knä bara sådär, utan godnattsaga, utan godnattvisa. Det var bara att lägga ner henne i sängen. Det kändes ganska puckat att först klaga över att jag inte får sova och sedan sitta uppe och glo på nåt trams på tv tills det liksom ska bli legitimt att gå och lägga sig en fredagskväll. Så kl 20 hade jag borstat tänderna och svidat om till pyjamas och gick och la mig jag med.

Kl 22 vaknade tösa och fick en alvedon, när hon inte kunde somna om i sin säng fick hon komma och gosa ner sig i sängen bredvid mig. Hon sov som en stock, jag med.
02.30 kom den där enmanshowen i två timmar som Jacklin envist kör varje natt, som att hon på riktigt väntar sig stående ovationer för alla krypställningar, kuddbökningar, handklappningar och bodyslams hon kan göra. Icke. Till slut får man ligga och hålla om henne med båda armarna för att hennes överskottsenergi ska sluta studsa ut i hennes lemmar och hon äntligen ska kunna somna. Ja, efter att hon fått alvedon nummer två den natten.

07.41 visade klockan när lilla fröken satte sig upp med ett glädjetjut över att se att hon vaknade bredvid mig. Hon bodyslammade mig ett par gånger, drog i mina ögonfransar och tryckte handflatorna i mina ögon. Aj. Hon kan det där med att sparka morsan ur sängen. Okej, det plus det minus dethär...mummel...mummel, 10 timmars sömn inatt!! Mycket behagligt måste jag säga.

Nu har vi alltså varit uppe och härjat ett tag, och Jacklin ligger i min famn och myser. Hon ska nog sova snart. De sänder skidåkning från Kuusamo, Finland. Varje gång de säger Kuusamo låter det som kossamuuu och Jacklin vänder huvudet mot tv'n och undrar vad det var som lät.
Det här påminner lite om de första veckorna vi hade våran söta lilla tjej hos oss och hon ännu inte fått fason på det här med dygnsrytmen. Hon var vaken på nätterna och vi satt uppe med henne båda två. En natt var det OS-invigning klockan 03, perfekt, tänkte vi som trodde oss veta att då var hon vaken och vi äntligen hade nåt vettigt att titta på. Vem sov under hela invigningen? Jo, Jacklin. I famnen på mig, precis som hon ligger och sover i min famn nu.

Inte roligt längre

För att uppdatera Er lite om hur Jacklin mår så har det faktiskt inte blivit bättre. Eller jo, hosthäxan har dragit och snormonstret är lite snällare, men febern bara stiger. Eftersom det rekommenderas att söka vård när barnet haft feber mer än tre dagar så ringde jag BVC. Det blir till att ringa akuten igen kl. 17 så en läkare får titta på henne. Kan hända att vi helt enkelt var på akuten en dag för tidigt sist, då allt var ok, för samma kväll fick hon feber.
Hon har sovit jättedåligt de senaste nätterna och idag har hon inte velat äta. Jag har provat ge henne lite allt möjligt, men det mesta har åkt ut lika snabbt som om hon fått nåt skräp i mun. Inte nog med det ha hon blivit kass i magen.
Nyss formligen glufsade hon i sig en burk mat och lite frukt på det och nu så har hon däckat i mitt knä. Min stackars lilla älskling.

UPPDATERING:

Var på akuten och fick träffa en jättebra läkare. Jacklin har rodnader på båda trumhinnorna och det gör ont, men det är bara virus så ingen antibiotika (tur!). Lungor, tipp topp. Ska ge alvedon när hon uppvisar tecken på att ha ont. Aj aj kapten! Så nu har jag köpt mer alvedon supp, och att Jacklin är lite kass i magen ska inte vara några som helst problem enligt apotekspersonalen eftersom suppen smälter och tas upp av kroppen inom bara någon minut. Great!
Då är det bara mitt eget tålamod som behöver laddas upp, men det kunde varken läkaren eller apoteket hjälpa mig med. Typiskt.

Fredagsmys

Idag fredagsmyser jag och Jacklin med snorsug, Alvedon supp och firar 4:e dagen med feber. För att göra det extra festligt struntar vi att det ligger en jättehög med osorterad och ovikt tvätt på vardagsrumsgolvet och att kylskåpet är tomt. Dessutom har jag planerat att vi ska traska runt i pyjamas och morgonrock hela dagen, vi slår på stort helt enkelt. Kanske att jag till och med drar ett streck roll-on i armhålan. Tjoho, PARTY!
Allt medans pappan åker på julfest med jobbet och föräter sig på julmat.
Det finns en rättvisa.

Vilken nässug suger mest och vilken suger bäst?

Bland alla provgrejer som vi fick i kassarna på BB fanns det en liten låda med en nässug. Tyckte den såg så skum ut och hamnade lite i skymundan eftersom vi redan hade köpt en nässug som påminner om de som används på förlossningen. En slags stor pipett som man trycker på och så suger den ut det där...äckliga, när man släpper taget.

Pigeon

Jag måste erkänna att den inte varit speciellt effektiv och Jacklin har tyckt att den är ganska obehaglig. Igår gjorde jag ett försök att prova den andra.

Otri-Baby

Tjoho, vilken skillnad! Effekten man är ute efter är ju typ dammsugare och det här funkar ungefär som det!
Otri-Baby - Pigeon: 1-0

Feber

När pappan kom hem efter jobbet igår kväll busade och myste vi tre i sängen en lång stund. Det är så härligt att se Jacklins lycka över att ha pappa hemma och att vi gör något roligt tillsammans. Hon blev alldeles varm av allt bus och hennes kinder blossade. Hon hade inga problem med att somna efter godnattsagan och godnattsången sedan, hon praktiskt taget somnade i min famn.

En timme senare började uppvaken. Hela natten höll det på, hon sov i några minuter och så upp igen. Hon kändes glödhet men tempen visade bara 38 grader efter att jag lagt på en halv grad. Första gången Jacklin har fått feber. Det är en termometer som vi sätter i armhålan och jag tror nog att den inte visar så exakt som man skulle vilja. 
Jag själv började känna mig mer och mer sjuk och det kändes som att natten aldrig skulle ta slut.

Pappan klev upp med henne när hon vaknade vid 06 eller vad klockan var, tack gode gud! I 2 timmar fick jag sova, sedan kom de in och lade sig i sängen med mig. Medans pappan gick upp för att åka till jobbet låg vi kvar och sov fram till 10. Gudomligt!

Jacklin verkar piggare idag. Eventuellt lite varm men hon har ätit med god aptit och har nära till skrattet. Hon är inte lika täppt även om det rinner kopiöst med snor, och så hostar hon lite mer, men det beror nog på Mollipecten. Och förresten, det jag skrev om att hon tyckte om Mollipect, hon har tydligen ändrat sig nu.

Hujeda mig för nojjigare fölk

Ringde BVC idag angående Jacklins förkylning. Sköterskan höll med om att det vore på sin plats att kolla så att hon inte har någon begynnande öroninflammation eller så. Fick ringa vårdcentralen för att få träffa en doktor och såklart fanns det inga tider förrän på torsdag. Dock fick jag rådet att vända mig till akuten då hon jag pratade med förstod att om Jacklin sov knapert inatt så kommer hon knappast sova bättre fram till torsdag.

Kändes en smula hysteriskt att kliva in på akuten med en pigg unge med rosiga kinder för att kolla om hon var sjuk på riktigt. Jag vet inte vad doktorn tänkte, men förmodligen något i stil med; småbarnsmammor, hujeda mig för nojjigare fölk. Men han höll i alla fall med om att långvariga och återkommande förkylningar KAN vara ett tecken på öroninflammation.
Tittade lite i öronen, i halsen och lyssnade på lungor och hjärta. Högst 1 minut tog det och doktorn sa: Hon är bara förkyld, allt ser fint ut. Fortsätt med det ni gör så kommer det här gå över av sig själv.
Sedan satte han sig vid datorn igen och himlade väl säkert med ögonen när jag inte såg.

Det är bara att härda ut alltså. Mollipect blev utskrivet och hon fick en dos när vi kom hem. Det är nog en av få ungar som tycker att Mollipect är gott.

Lägga ut fällor och fånga den fan

Hela natten har jag strategiskt och tålmodigt lagt ut fällor och beten för att fånga den fan. Snormonstret. Envis är han och det verkar som att han vuxit sig så stor att han fastnat därinne i Jackies näsa. En kompanjon har han skaffat sig också, hosthäxan.

När varken högläge, snorsug, saltlösningsspray eller nässpray hjälper vad gör man då? Tar till caustiksoda och högtryckstvätten?

Jag ställde spjälsängen alldeles bredvid våran så att jag kunde sticka in handen mellan spjälorna och stryka bort det konstant rinnande snoret under hennes näsa och klappa henne på ryggen. Att höra henne ligga och kämpa med att tutta på nappen fastän hon är så täppt är hemskt.
Hon har varit snorig ett bra tag, vi är inne på 5:e omgången nu. Frågan är väl om hon blivit riktigt frisk mellan gångerna. Hon har ingen feber och kan äta men är lite hängig och gnällig, tacka fan för det, det skulle jag också vara. Jag ringer BVC idag och ber om att få henne undersökt, Jackies mormor tycker att hennes öron borde kontrolleras...å nej!

En bild säger mer än tusen ord

Det är ingen underdrift att säga att Jacklin trivs hemma i Hälsingland, det finns så många härliga människor att leka med där.

Bild från när jag och Jacklin sov över hos moster Susanne med familj.



Färdigt med att sova middag 2 gånger?

Igår kväll somnade Jacklin själv i sin säng kl. 20 och sov gott till 05.15. Vi gjorde ett tappert försök att få henne att somna om men det gick inte. Vi klev upp och hon fick frukost, bra mycket tidigare än vanligt. Hon fick sova sin första tupplur lite tidigare pga detta. Kl. 09 närmare bestämt och hon sov i lite mer än två timmar. Hon fick lunch och efter det drog vi iväg en sväng hon och jag. Jag uträttade lite ärenden och Jacklin låg i vagnen och såg allmänt sur ut. Till och med en förbipasserande frågade om hon brukar vara så seriös för han fick bara onda ögat när han försökte lattja med henne. Jo, hon är nog en smula svårflirtad medgav jag. En mer exakt beskrivning av dagens humör skulle vara "surkart".

Hon fick mellis i vagnen och hon såg relativt trött och mör ut när vi var hemma igen vid kl. 14.30 så jag försökte lägga henne då. Stört omöjligt! I en halvtimme försökte jag men hon ville inte sova. Lika bra att ta upp henne då tänkte jag och det började närma sig middag. Hon brukar få det vid kl. 15.30 ungefär. Nu är klockan strax efter 17 och hon har fortfarande bara sovit en gång idag. Övertrött är bara förnamnet, men nog är det väl en dålig idé att lägga henne nu om hon ska läggas för natten vid 20?

Är det ok för henne att bara sova middag en gång om dagen nu? Är hon mogen för det? Är det dumt att låta barnen sova middag efter kl. 15 som en del säger?

Imorgon kanske vi ska försöka flytta fram tuppluren till kl. 12, alltså efter lunch. Sover hon två timmar då är vi ju framme vid en bra tidpunkt för mellis.

Jacklin och jag i Järvsö - November 2010

När man bor som vi, långt ifrån familj och släkt, har man en viss skyldighet att fara hemöver ibland. Speciellt när man har ett litet barn. Det var väl sisådär en månad sedan vi var hem sist så det var dags att åka upp en gång nu i november innan vi far hem till jul.
Vi åkte tåg med Anna och hennes son Melwin. Fredag morgon kl. 07.58 gick tåget, så barnen fick sin frukostgröt i bistrovagnen strax efter avgång. Resan gick som smort, det är en fördel att vara två när man har barn med sig. Dessutom var det direkttåg så vi slapp byten. Vi hade sådan tur att vi hamnade i en vagn där det fanns jättegott om utrymme för båda våra vagnar, de stod uppställda hela vägen, otroligt.

Hux flux var det dags att dra på Jacklin overallen för vi var framme i Ljusdal. Jacklins mormor hämtade oss på stationen och vi for hem till henne.

OBS! Bilderna går äntligen att klicka på så att de blir större.

Hon hade längtat så mycket efter sitt barnbarn.



Nyfiken i en strut när mormor skulle tända en brasa i kaminen.



Att det är stämningsfullt med eld, ja det tycker till och med den här lilla tjejen.



Mormor har en spjälsäng som Jacklin får sova i.



På lördagen åkte vi till moster Susanne, onkel Tomas och kusin Joel. Där bakades det paj.



Joel blev lite purken av något, minns inte vad.



Då började Jacklin göra akrobatiska konster så Joel blev glad igen.



Vi hittade aldrig babypulkan så Jacklin fick åka vagn istället. Hon somnade såklart och under tiden byggde vi en snölykta.



Och så gjorde jag en snögubbe också.



Joel såg inte snön som något hinder för att åka sådan där, ja...kickbike? Eller vad heter det?



Vi skulle sova över hos dem och på kvällen passade jag på att ta mig ett rejält hett och skummigt bad medans moster tog hand om Jacklin. Ett glas rött blev det också, men kvällen avrundades ganska tidigt. Jag blir alltid så trött när jag är hemma, det måste vara all friskluft.
Lyckades somna om i 1 timme när moster och Joel kom och hämtade Jacklin på morgonen. Sedan vankades det frukost.



Hemma hos dem dräller det av leksaker efter Joel, och Jacklin fick sig en liten åktur på lära-gå-och-åk-elefanten. Hon höll balansen rätt så bra när hon hade bitringen i munnen samtidigt. Det gäller att ha tungan rätt i mun så att säga.



Det var ju farsdag på söndagen så vi packade in oss i bilen och åkte till Jacklins och Joels käre morfar. Där träffade vi även morbror Fredrik och hans tjej Sofia och Jonathan.



Onkel Tomas hade nya skotern med sig och Joel och Jacklin fick följa med på en liten sväng. Jacklin protesterade inte alls förrän skotern stängdes av, hon ville åka mera!



På eftermiddagen klippte jag Jacklins lugg. Sparade tofsen i ett kuvert.



Måndag och vi var själva hemma hos mormor. Istället för att luskamma skafferi och kylskåp efter godsaker tog vi en lång promenad. Det snöade lätt och var rätt trögt att rulla vagnen på byvägarna, det var inte så bra plogat nämligen. Men otroligt vackra och nostalgiska omgivningar gjorde det helt klart värt besväret.



Macka är gott.



Macka gör Jacklin glad!



Mot kvällssidan kom morbror Fredrik med familj på besök. Morbror tog genast itu med matlagningen, oj så glad jag blev! Det stektes köttfärssås och kokades groteskt mycket spagetti. Gott var det och mätta blev vi. Vi fick även se en liten glimt av bäbismagen. Efter maten klappade Jacklin händerna för första gången så jag började gråta.



Ja, och så en bild på mig då. Det här var på tisdagen och vi skulle hälsa på min kusin Sofia på hennes jobb. Men hon var inte på plats utan kom och hälsade på oss hemma hos mormor istället. Min moster Lena kom också och härjade. Vi åt bullar och Jacklin fick smaka en liten bit. Runt 17-tiden ringde barnläkaren och talade om att allergiutredningen visade att Jacklin inte är allergisk mot något! Jubel!
På kvällen kom moster med familj och vi fikade bulle igen. Jacklin bestämde sig för att imponera och gick flera meter med lära-gå-vagnen.



Onsdag, och vi var på väg hemåt till Stockholm igen. Även denna resa började tidigt, 08.00 gick tåget från Ljusdal. När Melwin låg och sov i sin vagn passade Jacklin på att busa med Anna. Jacklin tycker om Anna, men det är inte så konstigt, hon får alltid låna Melwins jättefina leksaker.






Hon kan!

Söndag 14:e november: Fick sin första hårklippning. Luggen var lite för lång och stack henne i ögonen så jag klippte av den en bit.
Måndag 15:e november: Klappade händerna för första gången och fick mamman att gråta en skvätt.
Tisdag 16:e november: Gick med lära-gå-vagnen flera meter.

Att lära sig sova

Länge har jag vaggat Jacklin till sömns i min famn, både när hon ska sova middag och sova för natten. I ärlighetens namn har det blivit värre och värre med att få henne att somna om igen när hon vaknar på natten. Det har varit en snabb och tillfällig lösning att lägga henne i vår säng bredvid mig men inte har hon sovit bra inte. Hon är 9 månader gammal och lite till, hur länge till ska vi låta henne vara beroende att att sövas för att kunna sova? Både jag och pappan är övertygade om att hon vaknar på natten och gråter och skriker för att hon inte lärt sig att somna om själv.

Igår kväll när Jacklin vaknade bara någon timme efter nattningen och visade tydliga tecken på att hon ville vaggas bestämde vi oss att det var dags att göra något åt de dumheter som jag börjat med. 
5 minutersmetoden är inget för oss, bara sticka in huvudet och säga nån ramsa och sedan gå igen låter som rena tortyren. Nej, vi går in efter några minuter (ger henne en chans att somna själv först) ger henne nappen, stryker henne över håret och lägger ner henne på kudden. Stryker över ryggen och vyssjar och säger godnatt. 2-3 minuter kan vi stå där bredvid sängen och sedan går vi ut. Upprepar när/om hon gråter igen. Vi tar inte upp henne utan tröstar och lugnar henne i sängen.

Igår kväll tog det ungefär en halvtimme, inatt tog pappan över den enda gång hon vaknade och det tog kanske en kvart. Nu har jag precis lagt henne i sängen för att sova middag och det tog 5 minuter. Det viktiga i sammanhanget är att hon inatt har sovit bättre än på länge! Och vi har fått ha sängen ifred, vilket inneburit att även vi har sovit mycket mycket bättre.

Vi hoppas att detta betyder att hon sover längre på sina middagstupplurer också. Det är viktigt för barnens utveckling att de får sina timmar med sömn, det är därför vi gör så här.

Jag önskar att vi hade börjat med det här tidigare. Under den period när hon sov mest hela dagarna skulle vi ha lagt henne när hon var trött men fortfarande vaken i hennes säng. För att somna själv är ett inlärt beteende, det är inget som kommer av sig själv.
Ett tag ville ju inte Jacklin somna i famnen heller, men jag lärde henne att göra det. Nu lär vi om henne, och det kommer att bli så mycket bättre för oss alla.

Pilottestare av Småfolk från Semper

Jacklin äter bara mat från Semper. Det finns väl egentligen ingen anledning till det, det har bara blivit så. Tradition kanske. 
Nu finns det en chans att bli testpilot för produkterna "Småfolk" från Semper, och jag har anmält mig. Hoppas jag blir utvald! Tycker ju att det är lite trixigt med val av mellis osv till min lilla fröken, men det här kanske vore nåt? Oavsett kommer jag nog att testa "Småfolk" ändå. Jag är ju lite av en fan av mat a´la latmask. Hehehe!


Den första snön

Nu faller den första riktiga snön. Det är ungefär en grad ute så kanske att snön får stanna på marken. Jacklin var så liten när hon fick se snö för allra första gången så hon lär inte komma ihåg det. I och för sig föll det stora flngor för några veckor sedan och Jacklin gjorde stora ögon åt det vita som sakta singlade ner från himlen, men den snön smälte så fort den vidrörde marken.

Hon sover just nu och jag har startat maskiner med tvätt. Alltid denna tvätt. Vi skulle haft en egen tvättmaskin, men då skulle det väl hänga kläder på tork här inne jämt. Visst är det väl okej att lämna henne sovandes i lägenheten i högst två minuter medans jag springer ner till tvättstugan och laddar två maskiner? Hur gör man annars om tvättiden råkar sammanträffa med sovstunden? Att väcka henne är otänkbart, speciellt som hon verkligen sover urdåligt på nätterna. Inatt låg vi och brottades igen och Jacklin hostade från och till. Hon har ingen feber, är bara allmänt smårisig. Stackars lilla sötnosen. Hon kröp tätt tätt intill pappan inatt och lade armen om honom och somnade. Det såg så himla gulligt ut. 

Se där ja, nu är sessan vaken. Hon har sovit en timme och en kvart och det snöar fortfarande. Bäst jag tar upp henne och visar att världen håller på att förvandlas till ett vinterlandskap.

Uppdatering: Det yrar av snö utanför, men det är tydligen för varmt för inte är det vitt på marken inte, det förvandlas direkt till vatten. Nåja, på fredag åker jag och Jacklin upp till Hälsingland, där är det nog snödrivor vid det här laget. Hahaha!

Jacklin 9 månader idag!

Idag blir Jacklin 9 månader gammal! Dagen till ära har hon övat och övat och övat på att stå utan stöd, hon börjar bli riktigt duktig faktiskt. Klappa händerna är också på gång, snart så!

24 timmar av mitt liv

Under de senaste 24 timmarna har jag:

Bytt blöja på Jacklin 12 gånger
Matat Jacklin 5 gånger
Vaggat Jacklin till sömns 6 gånger
Bytt kläder på Jacklin 5 gånger
Dammsugit 2 gånger
Diskat 4 gånger
Lagat mat 2 gånger
Bytt sängkläder 1 gång
Sorterat och vikt ett berg av tvätt 1 gång
Lekt, ätit och sovit lite grann.

Plötsligt är jag inte så förvånad över att jag inte hunnit duscha på 2 dagar.

Stå helt själv

Tidigare har Jacklin provat att släppa taget med den hand hon hållit sig uppe med, men bara lite snabbt. Det enda som satt stopp för att hon ska stå helt själv är att hon inte riktigt vågat ännu. Men nyss låg vi alla tre i våran säng och myste och härjade, då ställde sig Jacklin upp och stod helt utan stöd i 10 sekunder!
Nu sitter hon och äter leverpastejmacka som vanligt, som att inget speciellt har hänt, men vi är av en helt annan åsikt. Våran tjej har blivit stor!

Världens finaste tjej!

Strunta i den något zombieliknande mamman, har Du någonsin sett en sötare unge? Hon är världens finaste tjej!


Jacklin, snart 9 månader

Är rädd för dammsugaren.
Gör pruttljud på både mamman och pappan.
Tycker att mat med bitar i är jätteäckligt, då spottar hon ut det.
Kan nästan göra "high five".
Skrynklar ihop hela ansiktet när hon flirtar.
Skrattar så hon tjuter när hon sitter på pappans axlar och jagar mamma.
Högfärdshostar när hon vill något.
Äter inte välling.
Har fått D-droppar varje dag sedan hon var 4 veckor gammal.
Vaknar alltid före 07.
Sover två tupplurar på dagtid, en vid 10 och en vid 14.
Äter 5 måltider per dag. Kl. 08, 11, 13, 15.30 och 18.
Kan säga: Mamma, Pappa, Meh, Jävla, Gubbe. (Jävla och gubbe är nog bara slumpmässiga ljud som låtit som det).
Tittar intresserat på tecknat på tv'n, speciellt Simpsons.
Tycker jättemycket om att stå bredvid och plaska i vattnet när mamman och pappan badar.
Tycker också om att bada själv, om det är skum i vattnet och hon får leka med schampoflaskan.
Somnar alltid i mammans famn, både när hon ska läggas på dagen och för natten. Undantaget är när hon åker i vagnen, om det är dags för tupplur så somnar hon där.
Använder napp.
Har inte fått några tänder ännu.
Gör pussljud tillbaka när man gör pussljud till henne.
Kan vinka.
Släpper ibland den enda handen som hon håller sig fast i så att hon står helt själv, men bara för några sekunder.
Har vid ett tillfälle lyckats ta av sig byxorna, och en gång även blöjan. Strumporna sliter hon av sig hela tiden.
Älskar att rota i pappersinsamlingen i köket och mumsa på det hon hittar.
Blir jätteglad när hon ser sin egen spegelbild.

Stick i fingret, fula klistermärken och 10 kg +

Mjölkallergi eller inte, nu ska det klargöras en gång för alla. Vi var till läkarhuset vid Odenplan idag och träffade farbror doktorn, nej ursäkta, TANT doktorn. 
När hon tittade på Jacklins rodnader på kinderna sa hon genast att det ser ut att vara eksem och behöver inte alls vara en indikation på födoämnesallergi som vi har trott. Vi har inte märkt något annat symptom på överkänslighet, dvs magont eller nässelutslag på armarna osv, så det kan ju hända att Jacklin inte är allergisk överhuvudtaget! Jag hoppas hoppas HOPPAS att det är så, tänk vad mycket enklare det skulle vara med maten till henne då. Hydrokortisonsalva ska nu smörjas på eksemet morgon och kväll. 

Ett blodprov lämnades för att testa om Jacklin är allergisk. Ett litet stick i fingret, inget som hon reagerade på, värre var det med att det skulle mjölkas ur så mycket blod ur det där sticket. 3 små rör skulle den giriga sköterskan ha och när det var klart och Jacklin hade fått ett plåster på fingret fick hon tre små fula klistermärken som belöning. Vad ska en 9-månaders ha små klistermärken till? Stoppa i mun?

Jacklin har förresten passerat 10 kg strecket nu! Duktig kicka.

Nakenfis

Slängde ett getöga för att se efter vad Jacklin pysslade med, och såg att hon tagit av sig sina byxor helt själv! Är det nu som nakefisperioden börjar? Jag har fått det berättat för mig att så fort jag kunde ta av mig byxor och blöja själv gjorde jag inget annat än att kuta runt naken. Hon har väl att brås på.

Ur askan i elden

Äntligen verkade Jackie ha kommit ur sin tillväxtfas/utvecklingssprång/förtidstrots, då kom snormonstret igen. Jag börjar tro att det inte är meningen att jag ska få sova något alls under Jackies småbarnsår. I morse var jag därför så otroligt trött efter en natts brottning med en irriterad och smågrinandes flicka, jag orkade inte ens lyfta på ögonlocken när pappan klättrade ur sängen för att gå till jobbet. När han tog med sig Jackie ut till sig och lämnade mig ensam att sova i en timme så trodde jag att jag hade dött och kommit till himlen, ja men ungefär.

Det är tur att Jackie i övrigt är en glad tjej på dagarna som skrattar mycket och tjuter av lycka när jag busar med henne.

RSS 2.0