Jacklin och mamman

Livet som mamma till världens bästa Jacklin

15 september 2009

Den 15 september förra året var vi iväg på ultraljud på Karolinska i Solna. Det konstaterades då att vi var i 19:e veckan och allt såg fint ut. Vi ville ta reda på om det var en flicka eller en pojke men det gick inte att se. Från att ha legat utsträckt under den rutinmässiga undersökningen drog Jacklin ihop benen och drog upp dem mot magen lagomt tills sköterskan skulle ta reda på könet.

Att inte veta vad det är för kön gör hela graviditeten så magisk. Känslan påminner lite om den man hade som barn dagen innan julafton. Julklapparna ligger där under julgranen, man har varit fram och letat reda på sina paket och pillrat lite på pappret och kanske klämt och skakat lite. Skulle man då ge vika för frestelsen att riva upp alla sina paket tappar ju julklappsutdelningen på julaftonen sin charm. "Du får inga paket, du har ju redan öppnat dina."

Vi blev inte speciellt besvikna över att det inte gick att se könet, vi tolkade det som att det inte var meningen att vi skulle veta helt enkelt.

Bilder från ultraljudet:

Pappan filmade lite i smyg under ultraljudet, och från filmen gick det att ta fram en bra bild på Jacklins ansikte. Det ser ut som att hon har värsta kalufsen med hår. Mohikanfrilla. Det är inte hår man ser, men Jackie HADE faktiskt massor med hår när hon föddes. Det är ju lite lustigt att en bild som visar fel kan visa rätt.

Hejsan!

Vilken mysig och härlig blogg! Hittade den via din frisörblogg som jag också dessutom tycker är fantastiskt bra :)

Har själv en liten pojk på 5 månader så det är jättekul att läsa om din dotters utveckling och eran vardag.

Visst är det magiskt att inte riktigt veta vem det är som gömmer sig inne i magen när man är gravid. Precis som du säger samma känsla som på julafton : )

Ha en härlig dag.

Mvh från en ny läsare//Majja

Åh vad roligt med så bra bilder! Själv är jag 17+2 idag och på onsdag ska vi in på RUL. Vi vill inte veta könet, men jag känner på mig att det är en liten kille. Oavsett så vill man ju bara ha ett friskt barn! Sen är ju könet oväsentligt.



Jag hoppas att vi får bilder, vi var inne på ett tidigt VUL men fick inga eftersom skrivaren var sönder! Ok, det var ju inte mkt att se- men fyyy vad trist det blev. Skulle nog känna mig rejält snuvad om vi inte får bilder denna gång.



Följer bägge dina bloggar och måste säga det att jag längtar till att bli mamma. Det är så intressant att följa er lilla familj och se hur det kan se ut när man är nybliven förälder, på både gott och ont!



Önskar all lycka till i fortsättningen!



kram