Framgångar
Förhoppningsvis går det lika bra idag, för på måndag nästa vecka så kör vi igång på riktigt. 8-16. Jag ska börja lämna i och med att pappan börjar jobba igen.
Vid hämtningen igår sa de att Jacklin är så lugn och trygg i sig själv att hon kan ty sig till nästan vem som helst om hon behöver tröst eller uppmärksamhet. Och pigg och glad är hon. Vår fina lilla unge!
Trots att det går så bra och att hon verkar trivas, så kan jag inte låta bli att känna mig tom inombords när hon inte är hemma. Det är så tyst och jag har svårt att göra något vettigt. Jag kommer på mig själv flera gånger med att stirra på klockan och undra vad hon gör, räknar ut hur många minuter det är kvar tills hon kommer hem igen. Under 1,5 års tid har Jacklin kämpat med att sy fast den där känslomässiga navelsträngen till mig och haft en väldig separationsångest. Nu är hon fullt upptagen med att sprätta upp stygnen och det verkar som att det är jag som har mest ont av det.
Soppa, pannkaka och god natt
Idag har Jacklin varit på förskolan från 9 till 14. Pappan lämnade och sedan gick vi på möte med platschefen för förskolan. Vi gick och hämtade henne tillsammans, de var ute på gårdsplanen och lekte. Hon hade ätit jättebra, soppa och pannkaka, och så hade hon till och med lyckats sova hela 40 minuter under vilan. De sa att det var lite lite, men det är ungefär lika länge som hon brukar sova hemma, till och med längre än vissa dagar.
Allt hade gått väldigt bra, hon hade inte grinat eller gnällt någonting, inte ens vid lämningen. Hon hade haft lite problem med att hitta sig tillrätta och känna sig bekväm när det var dags för vilan dock, men till slut hade hon somnat. Här hemma lägger vi henne i hennes eller vår säng och så ligger vi bredvid tills hon somnat, och de skulle försöka med samma grej på föskolan. Varför vet jag inte, tycker förstås att de kan fortsätta göra som de brukar så att vi kan bryta det här enorma närhetsbehovet som hon har och alltid har haft. Vi funderar lite på om vi ska passa på att vänja sig av med nappen nu också. När vi ändå håller på liksom.
Imorgon kör vi igång igen, och eftersom de tycker att hon verkar trivas så himla bra så kanske hon kan vara där längre än till 14 imorgon.
Idag har Jacklin varit på förskolan från 9 till 14. Pappan lämnade och sedan gick vi på möte med platschefen för förskolan. Vi gick och hämtade henne tillsammans, de var då ute på gårdsplanen och lekte. Det var kul att jag också fick träffa de tre förskolelärarna.
Allt hade gått väldigt bra, hon hade inte grinat eller gnällt någonting, inte ens vid lämningen. Hon hade ätit jättebra, soppa och pannkaka, och så hade hon till och med lyckats sova hela 40 minuter under vilan. De sa att det var lite lite, men det är ungefär lika länge som hon brukar sova hemma, till och med längre än vissa dagar.
Allt hade gått väldigt bra, hon hade inte grinat eller gnällt någonting, inte ens vid lämningen. Hon hade ätit jättebra, soppa och pannkaka, och så hade hon till och med lyckats sova hela 40 minuter under vilan. De sa att det var lite lite, men det är ungefär lika länge som hon brukar sova hemma, till och med längre än vissa dagar.
Hon hade haft lite problem med att hitta sig tillrätta och känna sig bekväm när det var dags för vilan dock, men till slut hade hon somnat. Här hemma lägger vi henne i hennes eller vår säng och så ligger vi bredvid tills hon somnat, och de skulle försöka med samma grej på förskolan. Varför vet jag inte, tycker förstås att de kan fortsätta göra som de brukar så att vi kan bryta det här enorma närhetsbehovet som hon har och alltid har haft. Vi funderar lite på om vi ska passa på att vänja henne av med nappen nu också. När vi ändå håller på liksom.
Imorgon kör vi igång igen, och eftersom de tycker att hon verkar trivas så himla bra så kanske hon kan vara där längre än till 14 imorgon.
Skräcksaga med läskiga effekter
Att läsa saga med jättehes röst gör plötsligt sagan till en riktig skräckis med väsande ljudeffekter istället för de vanliga "pip pip" och "mjau". Men Jacklin verkar inte bry sig nämnvärt och blir jätteledsen och förbannad när mammans röst inte klarar att läsa en till saga.
Vi är sjuka alla tre nu och har varit sedan i söndags någon gång. Jag ligger en dag efter i insjuknandet så jag antar att tillfrisknandet inte är så långt borta eftersom både Jacklin och pappan verkar vara hur pigga som helst idag förutom en del snor. Men nu är i alla fall förskolans premiärbaciller överstökade och vi får vara glada över att det inte var magsjuka. Det kanske vi råkar ut för nästa vecka, vem vet. I morgon ska de återuppta inskolningen är det tänkt och det ska bli spännande att höra hur många av de nya barnen och föräldrarna som varit sjuka samtidigt som oss.
Jacklins farfar var hit på ett kort besök igår, han hade med sig min gamla stereo som annars står oanvänd hemma i Ljusdal. Den har vi nu ställt in i Jacklins rum så hon kan få lyssna på musik därinne. Hon älskar ju som sagt musik, vår lilla dam, så det var verkligen ett genidrag! Nu ser vi fram emot sagor och barnmusik på CD. Ett tag fantiserade jag om att det skulle vara som ett sagoland där inne och att Astrid Lindgren läste sagor hela dagarna (på CD alltså), men det är nog att ta i. Det ser ju inte ens ut som ett sagoland. Mer myslampor och kuddar krävs för det.
Jacklin övar förresten hela tiden på att gå på pottan nu, men det har inte kommit något mer sedan den lilla klutten häromdagen.
Hon kan säga "Tissa" (betyder kissa) och "Gegga". "Bäbä" betyder bäbis. Och stapla några klossar på varandra kan hon också, men hon tycker mest om att riva ner det man staplat.
Vi är sjuka alla tre nu och har varit sedan i söndags någon gång. Jag ligger en dag efter i insjuknandet så jag antar att tillfrisknandet inte är så långt borta eftersom både Jacklin och pappan verkar vara hur pigga som helst idag förutom en del snor. Men nu är i alla fall förskolans premiärbaciller överstökade och vi får vara glada över att det inte var magsjuka. Det kanske vi råkar ut för nästa vecka, vem vet. I morgon ska de återuppta inskolningen är det tänkt och det ska bli spännande att höra hur många av de nya barnen och föräldrarna som varit sjuka samtidigt som oss.
Jacklins farfar var hit på ett kort besök igår, han hade med sig min gamla stereo som annars står oanvänd hemma i Ljusdal. Den har vi nu ställt in i Jacklins rum så hon kan få lyssna på musik därinne. Hon älskar ju som sagt musik, vår lilla dam, så det var verkligen ett genidrag! Nu ser vi fram emot sagor och barnmusik på CD. Ett tag fantiserade jag om att det skulle vara som ett sagoland där inne och att Astrid Lindgren läste sagor hela dagarna (på CD alltså), men det är nog att ta i. Det ser ju inte ens ut som ett sagoland. Mer myslampor och kuddar krävs för det.
Jacklin övar förresten hela tiden på att gå på pottan nu, men det har inte kommit något mer sedan den lilla klutten häromdagen.
Hon kan säga "Tissa" (betyder kissa) och "Gegga". "Bäbä" betyder bäbis. Och stapla några klossar på varandra kan hon också, men hon tycker mest om att riva ner det man staplat.
Summa summarum
Tre dagar var alldeles lagom för den första veckans inskolning. I fredags fick papporna lämna barnen redan kl. 09 och skulle komma tillbaka efter lunchen, dvs. runt 11.30. De hade satt sig och pratat lite ute i solen och ingen fick något samtal från förskolan om att barnet var otröstligt.
Jacklin hade grinat till lite precis när pappan gick, men det gick fort över. Sedan hade hon varit så duktig. Lunchen hade hon ätit jättebra av och var inne på andra portionen när pappan kom tillbaka för att hämta henne. Vi kan lugnt säga att Jacklin trivs på förskolan. Och ytterligare en grej som är så himla bra är att vi inte behöver köpa blöjor och ta dit, förskolan har egna blöjor de har till barnen!
Dessvärre har hon fått med sig något oönskat från förskolan, förkylningsbasillusker. Jag tycker ju förstås att barn inte borde få bli förkylda förrän de lärt sig snyta sig själva. Det har varit en jobbig natt. Antar att det blir ett break i inskolningen i ett par dagar.
Jacklin hade grinat till lite precis när pappan gick, men det gick fort över. Sedan hade hon varit så duktig. Lunchen hade hon ätit jättebra av och var inne på andra portionen när pappan kom tillbaka för att hämta henne. Vi kan lugnt säga att Jacklin trivs på förskolan. Och ytterligare en grej som är så himla bra är att vi inte behöver köpa blöjor och ta dit, förskolan har egna blöjor de har till barnen!
Dessvärre har hon fått med sig något oönskat från förskolan, förkylningsbasillusker. Jag tycker ju förstås att barn inte borde få bli förkylda förrän de lärt sig snyta sig själva. Det har varit en jobbig natt. Antar att det blir ett break i inskolningen i ett par dagar.
Potta!
Nu händer det grejer! Jacklin kom nyss fram till mig, pekade på blöjan och sa "DÄ". Min första tanke var att hon redan hade bajsat och att det var dags att byta på henne. Sedan slog det mig att hon kanske försökte tala om att hon ville bajsa så då provade jag att sätta henne på pottan. Döm om min förvåning när hon på en gång producerade en liten liten korv där i botten av pottan. Vilken tjej! Hoppas hon fortsätter tala om när hon behöver bajsa och så småningom även kissa. Jag är så stolt nu så jag tror jag spricker.
Inskolningens första dag
Den första dagen gick jättebra!
Tänk att jag i morse fick en puss hej då, en slängpuss och så vinkade hon till mig när de gick. Vår lilla grin- och vrålapa som blir helt hysterisk när mamman bara lämnar rummet i vanliga fall.
Pappan talade om att de första 5 minuterna var Jackie runt honom mest, efter 10 minuter gick hon en bit bort och hämtade någon leksak. Efter en kvart hade hon gått iväg till ett annat rum och lekt. När pappan stack in huvudet för att se efter vad hon gjorde så stod hon och strök på en ministrykbräda.
Åååh, jag blir så glad i magen när jag skriver det här!
Två timmar var de där och de hade inte gjort så mycket mer än lekt och haft fruktstund. Men i morgon ska de stanna och äta lunch, föräldrar och barn.
Efter tuppluren hemma drog vi iväg på en låååång cykeltur, 1,4 mil trampade vi. Vi stannade såklart för vällingpaus och matade gräsänder.
Man kan lugnt säga att detta var en av Jacklins bästa dagar hittills, hon har haft så skoj! Hon somnade såklart lite tidigare ikväll, strax efter att hon sa sitt eget namn:
Tänk att jag i morse fick en puss hej då, en slängpuss och så vinkade hon till mig när de gick. Vår lilla grin- och vrålapa som blir helt hysterisk när mamman bara lämnar rummet i vanliga fall.
Pappan talade om att de första 5 minuterna var Jackie runt honom mest, efter 10 minuter gick hon en bit bort och hämtade någon leksak. Efter en kvart hade hon gått iväg till ett annat rum och lekt. När pappan stack in huvudet för att se efter vad hon gjorde så stod hon och strök på en ministrykbräda.
Åååh, jag blir så glad i magen när jag skriver det här!
Två timmar var de där och de hade inte gjort så mycket mer än lekt och haft fruktstund. Men i morgon ska de stanna och äta lunch, föräldrar och barn.
Efter tuppluren hemma drog vi iväg på en låååång cykeltur, 1,4 mil trampade vi. Vi stannade såklart för vällingpaus och matade gräsänder.
Man kan lugnt säga att detta var en av Jacklins bästa dagar hittills, hon har haft så skoj! Hon somnade såklart lite tidigare ikväll, strax efter att hon sa sitt eget namn:
"ACKI"
I morgon är en stor dag
Inskolningen börjar med två timmar första dagen och sedan får vi se hur det går. Målet är att göra inskolningen så kort som möjligt (fritidspedagogens ord). Sedan har vi begärt barnomsorg mellan 8-16 måndag till fredag. Jösses. Är vi verkligen redo för det här nu? Och har vi allt man "ska" ha? Idag har jag beställt hem lite höstkläder till tösen, men det är säkert mycket mer som måste inhandlas. Det är sånt som märks så jag tänker inte känna mig stressad över det. Det som stressar mig mest är att jag inte har något jobb ännu. Jag hoppas och blåhåller tummarna att jag snart ska få besked om de jobb jag sökt nu de senaste dagarna.
Status på Jackie:
Har 10 tänder varav 4 kindtänder.
Leker gärna att hon går på pottan och vet mycket väl vart bajset och kisset är (pekar på blöjan). Häromdagen pekade hon på blöjan, tog tag i pottan och pekade i botten på den och sa: Dä. Det blev inget den gången heller, men hon försökte verkligen.
Förstår mer och mer vad vi säger och lär sig snabbt vad saker heter.
I detta nu står hon och duschar själv. Tvålar in sig och sköljer med duschslangen.
Fjärilshuset på Jacklins 1,5-årsdag!
Jacklin blev 1,5 år gammal igår! Kanske inte något att fira direkt så där, men man tar ju alla tillfällen man får att fira sin lilla pärla.
Vi satte på oss cykelhjälmarna,
och cyklade ut till Fjärilshuset i Hagaparken. Vi tog svängen förbi några nationalparker på vägen och blev ännu en gång varse om hur vackert det är här i Stockholm! Att vi inte skaffat cyklar och gett oss ut och sett de härliga omgivningarna tidigare!
Efter 5 km cykling var vi framme.
och vi var spända på vad som väntade oss, mest Jacklin tror jag, som nog främst undrade vart vi var någonstans.
Vart är fjärilarna? Jag ser inga fjärilar. FJÄRILARNA? Vart är ni? Va? FISKAR???
Japp, fiskar. Koi, för att vara exakt. Fina!
Framme vid skogen av fjärilar. Liiiiite väl fuktigt, det "regnade" därinne och linsen immade igen direkt.
Sedan kom jag på att jag ju kunde torka av linsen innan jag tog en bild.
Se där!! Fjärilar!!!!
Här kläcks fjärilarna på rad. Bokstavligt talat. Det luktade inte tårta här.
Fjärilar på tork.
Plötsligt vek Jacklin undan några slanor och upptäckte en gömd lagun där det inte verkade ha varit några människor på länge
Jacklin: Haha, hur dum får man bli, va? Vi är i ett V-Ä-X-T-H-U-S, mmmkay?
Vid det hä laget var vi tvungna att kliva ut ur fjärilsavdelningen för vi höll på att försmäkta av all fukt och värme. I avdelningen mellan fiskarna och fjärilarna fanns det bland annat ödlor
som för övrigt är mycket förtjust i sallad
Stället var också invaderat av små pyttefåglar som hade ännu pyttemindre bäbisar. Svarta, bruna, vita, spräckliga i brunt och blått. Detta är nog en av de sistnämnda. Önskar jag hade haft en tändsticksask eller något precis bredvid den för att kunna visa storleken (litenheten) på fågeln. Fågelbäbisen var som en liten smula. Jacklin blev såklart förtjust. Hon älskar bäbisar av alla de slag.
Mina svettiga älsklingar. I buren precis bakom skulle det vara två papegojor av sorten Jako, men vi fick bara se stjärtarna av dem. Det sägs att Jako ska ha ungefärlig intelligens som en normal 4-åring! Helt otroligt!
Tillbaka in i hettan där fjärilarna såklart skulle vara. Vi såg faktiskt ganska få fjärilar, men vi lyckades få med några riktigt tjusiga på bild.
Där ödlorna var, du minns? Man måste gå genom allt för att gå ut igen. Där fanns det även pilgiftsgrodor (som jag inte lyckades få nån riktigt bra bild på) och rovfiskar! Mal, bland annat. Ruskigt stor fisk på 80 kg!
Jacklin säger hej då till koifiskarna, hennes favoriter på hela besöket.
Är det slut nu? Men nähä, kinesiska trädgården? Vad finns det här?
ÄNNU MERA FISKAR!
"Hitta Nemo" - fiskar.
Sjöhäst.
Pirayor.
Efter pirayorna blev det cykeltur hemåt igen vilken inleddes med lite felcykling men sedan ordnade det till sig. Solen sken, det var varmt, men inget kommer numera att kunna mäta sig med värmen och fukten som var i Fjärilshuset i Hagaparken, som borde byta namn till Fiskhuset.
Sång och dans
Ni vet de som säger att de dansat och sjungit sedan 1-årsåldern och däromkring? Jag trodde det var överdrivet och lite väl tilltaget, men nu har vårt barn blivit likadan. Hon dansar och sjunger så fort hon hör musik. Ja, till och med till introt på Family Guy.
Idag
Idag har det hänt MASSOR! Kl. 05.55 behagade det lilla livet vakna och vid 06.40 cirka stod jag inte ut mer med hennes hoppande mellan mig och pappan, hennes travande i mina klackskor, hennes pappersprassel och smågnäll blandat med fnitter. Fast det var ju i och för sig bra att hon vaknade tidigt för klockan 09 skulle vi vara på hennes förskola för att gå på visning. Väl där visade det sig att henne vi mailat om visningen inte jobbar längre/har semester eller hur det nu var, så de hade inte fått någon information om att vi skulle komma. En kvinna tog ändå hand om oss och visade oss runt och gav oss välkomsthäftet. Det bådar i alla fall gott inför inskolningen om ett par veckor.
När nu dagen startade så tidigt (ehum, vi hann faktiskt bli rätt vana vid att få sova till 08 ända tills nu, hehe) så passade vi på att gå en promenad till Solna Centrum för att kika på cykelhjälm till Jacklin. Hjälmar till oss, barnsits till cykel och en cykel till mig har införskaffats här i dagarna, så det var bara hjälm till henne som fattades för att vi skulle vara redo att upptäcka härliga Stockholm på cykel. Hittade både hjälm, inneskor och en liten ryggsäck. Allt till jättebra pris, toppen!
Efter promenaden hem igen mumsade vi på jättegoda jordgubbar och badade lite balja på vardagsrumsgolvet. Ja, det var mest Jacklin som badade. Stekte pannkakor med massor av rivna morötter i som Jacklin kalasade på och sedan begav vi oss ut på den allra första cykelturen tillsammans. Det var otroligt roligt, och Jacklin tyckte det var så bekvämt att hon somnade. Hon sov fortfarande djupt när jag bar upp henne till lägenheten, och där var det bara att byta om till pyjamas och lägga henne. God natt.
Jag tror inte vi kan få bättre betyg är så på den cykelturen!
När nu dagen startade så tidigt (ehum, vi hann faktiskt bli rätt vana vid att få sova till 08 ända tills nu, hehe) så passade vi på att gå en promenad till Solna Centrum för att kika på cykelhjälm till Jacklin. Hjälmar till oss, barnsits till cykel och en cykel till mig har införskaffats här i dagarna, så det var bara hjälm till henne som fattades för att vi skulle vara redo att upptäcka härliga Stockholm på cykel. Hittade både hjälm, inneskor och en liten ryggsäck. Allt till jättebra pris, toppen!
Efter promenaden hem igen mumsade vi på jättegoda jordgubbar och badade lite balja på vardagsrumsgolvet. Ja, det var mest Jacklin som badade. Stekte pannkakor med massor av rivna morötter i som Jacklin kalasade på och sedan begav vi oss ut på den allra första cykelturen tillsammans. Det var otroligt roligt, och Jacklin tyckte det var så bekvämt att hon somnade. Hon sov fortfarande djupt när jag bar upp henne till lägenheten, och där var det bara att byta om till pyjamas och lägga henne. God natt.
Jag tror inte vi kan få bättre betyg är så på den cykelturen!
Byta rum?
Så här på kvällskvisten när lilla raringen sover sött kommer funderingarna. Ikväll har vi pratat om det kanske vore en idé att byta vårt sovrum mot hennes?
Hennes sovrum ligger just nu i precis anslutning till vardagsrummet. Av naturliga anledningar låter det mycket från vardagsrummet när hon har gått och lagt sig, och vardagsrummet är så format att det mer eller mindre fungerar som förstärkare in till hennes rum, trots stängd dörr. Dessutom verkar det som att hon störs av högljudda grannar där hon ligger i sin säng tryckt mot väggen. När hon ligger i vår säng i vårt sovrum sover hon som en stock. Förmodligen blir hon mindre störd där.
I morgon ska vi mäta mått och fundera lite till, kanske det inte är en så dum idé trots allt!
Hennes sovrum ligger just nu i precis anslutning till vardagsrummet. Av naturliga anledningar låter det mycket från vardagsrummet när hon har gått och lagt sig, och vardagsrummet är så format att det mer eller mindre fungerar som förstärkare in till hennes rum, trots stängd dörr. Dessutom verkar det som att hon störs av högljudda grannar där hon ligger i sin säng tryckt mot väggen. När hon ligger i vår säng i vårt sovrum sover hon som en stock. Förmodligen blir hon mindre störd där.
I morgon ska vi mäta mått och fundera lite till, kanske det inte är en så dum idé trots allt!
Härliga dagar
Vilken tur vi har att jag är tillfälligt arbetslös samtidigt som pappan är föräldraledig! Det betyder att vi får många härliga dagar tillsammans innan hela förskolebiten och mitt projektarbete drar igång.
Jackie är en riktig klängapa på mig, kanske på grund av något i hennes utveckling (separationsångest blandat med hybris och världen-kretsar-kring-mig), eller kanske på grund av att det formligen exploderar fram tänder i hennes mun. Fast det förstås, finns det en chans att det är både och så är det ju såklart så.
Gnället är riktigt irriterande men tålamodet hos oss föräldrar är ganska ok nu så vi tycker att vi kan hantera de dusterna hyfsat bra än så länge.
Sammanfattningsvis är det en härlig tid vi har nu och jag önskar att det kunde vara så här jämt.
Jackie är en riktig klängapa på mig, kanske på grund av något i hennes utveckling (separationsångest blandat med hybris och världen-kretsar-kring-mig), eller kanske på grund av att det formligen exploderar fram tänder i hennes mun. Fast det förstås, finns det en chans att det är både och så är det ju såklart så.
Gnället är riktigt irriterande men tålamodet hos oss föräldrar är ganska ok nu så vi tycker att vi kan hantera de dusterna hyfsat bra än så länge.
Sammanfattningsvis är det en härlig tid vi har nu och jag önskar att det kunde vara så här jämt.
