I love you

Jacklin är inne på 3:e dagen med feber så vi har varit hemma och myst en massa. Hon äter ganska dåligt men dricker som hon ska. Får varva blåbärssoppa med välling och vatten. I går kväll fick hon till och med lite glass för att svalka lite i munnen. 2 tänder är på väg fram, pga febern tror jag, hörntänderna i överkäken. 

Det konstiga med febern är att den pendlar upp och ner hela tiden. Men det kanske brukar vara så.

Det jobbigaste är nätterna, det verkar som att hon drömmer en hel del mardrömmar eller vad det kan vara. Hon får grin- och gnällattacker flera gånger om och vill knappt bli tröstad. Säger man åt henne att vara lite tyst så hon inte väcker hela huset med sitt yl blir hon än värre. Mutar med vatten, täcke, vovven, kramar, att ligga en bit ifrån, erbjuder en ny blöja, inget vill hon ha, hon vill bara grina och slänga sig hit och dit. Nåja, det är ju knappast behagligt att vara sjuk och ha feber.

I går efter att hon lagt sig bredvid mig i vår säng sa hon sömnigt: Mamma? Mamma!? I love you.

Snacka om chockad jag blev! Jag brukar ofta säga I love you till henne. Hennes pappa också. Pappan fick sig också ett litet I love you i morse när han gick till jobbet.

Och förvåningen när hon plötsligt deltog i morgonens samtal mellan mig och pappan, där han sa: Åh vad jag är trött idag. Och jag svarade: Jag också. Och Jacklin svarade. Jag också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0