Jacklin och mamman

Jacklin är nu inne på sin 5:e dag med vattkoppor. Hela hon är alldeles prickig och röd, hon har alla gånger en 300 koppor och det kommer fler hela tiden. Jag räknade nyss och kom upp till 250 st och hade fortfarande hårbotten, ansiktet och ryggen kvar att räkna, det är på ryggen hon har flest just nu...Väldigt många är extra röda och svullna, de är sönderkliade och infekterade.

Inatt höll vi på att bli tokiga allhopa tror jag, Jacklin av den mycket intensiva klådan och vi av trötthet. Vi har sovit som krattor de senaste 4 nätterna men inatt tog nog priset som den jobbigaste natten hittills. Så idag ringde jag till vårdcentralen för rådgivning. Tavegyl kommer under dagen att skrivas ut mot klådan, vi ska badda med klorhexidin och låta henne springa utan kläder och blöja för att förhindra att infektionerna blir värre. Idag fyller pappan år också. Liggandes i Jacklins säng väcktes pappan imorse av mig och vår lilla salami, sedan kalasade vi på hallon- och jordgubbstårta till frukost. Till och med jag som gått in för det här med LCHF tryckte i mig tårta, lite tröst i eländet måste man få.

Mycket har hänt sedan sist. Jag har varit hem till Hälsingland och hälsat på min brorsdotter medans Jacklin fick rå om pappan helt själv i två och ett halvt dygn. Det gick väldans bra med allt, speciellt sista nattningen innan jag kom hem. Då hade pappan och Jackie legat i hennes säng och myst, pappan sa: Pappa älskar dig. Jackie lutade sig fram och pussade honom, mumlade något till svar varpå pappan sa: Ja, och du älskar mig också. Då nickade hon, lade sig tillrätta och somnade. Utan napp.

För cirka två veckor sedan fick kusin Joel vattkoppor och i hopp om att Jacklin också skulle få det så sov vi över hos dem. I två dagar har det nu ploppat upp små röda bulor/knoppar på magen, ryggen, armarna, halsen och i hårbotten har det bildats tre stora blåsor. Nu är vattkopporna här och det kliar nog lite för hon gnuggar och stryker över ställen där hon har koppor. Förhoppningsvis får hon inte så många, inte så många fler än de ca 35 hon redan har i alla fall. Liten temphöjning har hon också, och verkar trött. 

Men mentalt förbereder jag mig för att vakna upp bredvid en salami imorron.

Charmerande, eller hur?

I går kväll vid nattningen hade jag kunnat satsa varenda krona jag äger och har på att hennes konstiga humör berodde på att hon fick sova middag två gånger igår. I morse vaknade hon och var på svårdefinierat humör, grinig och speedad på något sätt. Rätt nöjd fast ändå inte. Hade jag satsat pengarna så är risken stor att jag skulle förlorat allt så fort jag kikade i Jacklins mun för en stund sedan. Jag ser nu att framtanden är på väg att spricka fram när som helst, och det kan ju vara så att hennes lynne beror på det. Än så länge är hon inte på långa vägar lika besvärad som när hon fick sina första tänder, men jag ska inte ta ut segern i förskott här. Inatt kanske blir ett helsike.

Hon har blivit så himla go och rar våran tös. Hon älskar att kramas och gosas.

Har sin speciella rutin vid läggdags då hon vinkar till pappan och ger slängpussar innan sovrumsdörren stängs.

Varje morgon vaknar hon med ett stort leende bakom nappen och så tjoar hon glatt och hoppar på oss, främst mig. Morgonen är den bästa tiden med henne faktiskt, det är det som drar mig upp ur sängen fastän jag är trött så jag nästan känner mig svimfärdig. 

Vi ser också att hon är en social liten tjej. Hon har inga problem med att gå fram till främmande människor och leka med andra barn. Hon har ju så mycket spring i kroppen så hon kan knappt sitta stilla. Skulle vi inte ge henne något att leka med under tiden skulle hon inte få i sig mycket när det är matdags till exempel.

Dock går det långsamt med att lära henne att äta själv. Eller ja, hon har lärt sig att inte tippa skeden upp och ner förrän den är precis intill munnen, men kladdig mat får hon inte äta själv ännu. Jag vet, skäms på mig, det är ju bara att försöka blunda för allt klet och sätta på henne det långärmade förklädet från IKEA så hon inte kladdar ner sig själv så mycket. Makaroner och köttbullar och annan mat som inte är kladdig får hon äta själv såklart, men hon är inte så jätteförtjust i sådan mat än. Det får gärna vara slät mat, då äter hon mängder. Annars pillar hon väldigt i maten, och spottar ut. Fast att ge henne en hel banan, äpple eller päron funkar klockrent. Komplicerade klubben, here we come.

Det är helt otroligt hur hennes balans blivit så mycket bättre, vi behöver inte kolla henne hela tiden och det är skönt. All klättring i soffan och bus med pappan där han skjutsar henne på bilen så de flyger fram här hemma är helt klart en bidragande del till det.

Hon växer upp framför våra ögon, och på ett sätt ser jag så mycket fram emot att se henne utvecklas. Men på ett sätt önskar jag också att hon alltid var i den här åldern för hon är helt underbar precis som hon är nu.

Vi är mitt uppe i en period då det funkar med det mesta. Men det får mig ändå att börja tänka på när nästa utvecklingssprång/trots/sjukdom kommer börja bryta ut. Är det inte lustigt så säg?

Nu är det viktigt att vi låser dörren efter oss eftersom Jackie når upp till dörrhandtaget och med lätthet kan ta sig ut i trapphuset...

Efter ett samtal med min vän Anna igår ringde jag till Vårdcentralen för att få en läkare att titta lite på Jacklin. Annas son har nämligen fått scharlakansfeber och går just nu på penicillin. Vi har umgåtts ganska frekvent den senaste tiden och streptococker är väldigt smittsamt. Vi misstänker att ungarna blev dåliga efter besöket på Junibacken, där kryllar det ju av ungar hela dagarna, detsamma med baciller.

1,5 vecka har gått sedan Jacklin blev sjuk och det verkar vara en envis sjuka denna gång. Magen är helt ok, det började ju med magsjuka (som även pappan och jag fick en mild släng av) men som avrundades med förkylning. Det är alltså förkylningen som är långdragen. Snor, och grym hosta på nätterna. Så fort hon ligger ner börjar hostan, så det har blivit mycket vaggande i famnen för att hålla henne lite upprätt och så att hon kan komma såpass till ro att hon somnar ifrån hostan. Helt otroligt att hon kan hosta så hårt och fortfarande sova. 

Nåja. Hon är pigg i övrigt även om hon är lite extra gnällig.

När man ska använda snorsugen och ge henne avsvällande näsdroppar ligger hon helt stilla utan att man behöver hålla i henne, och efteråt säger hon "TACK TACK".

Junibacken - Med Anna och Melwin, Cissi och My besökte vi Junibacken på Djurgården idag. Det var mycket barn där och ett väldigt spännande sagotåg som vi alla uppskattade, kanske mest mammorna. En del spring blev det för Jacklins del, men det var roligast att bli jagad av mamma när det var risk för att hon skulle springa bort eller kom lite väl nära trappor. Om ett år kommer Junibacken vara perfekt för henne, och kanske hennes kompisar My och Melwin också!

Förstår vad vi säger - Frågade Jacklin om hon ville ha välling. Eftersom det är lite svårt att avgöra om hon menar JA med sina grymtanden (för NEJ säger hon väldigt tydligt även om hon kanske inte menar just NEJ) så sa jag; gå till köket om du vill ha välling. Hon nästan sprang dit så då gjorde jag i ordning en flaska. Hon slukade den. Duktig tjej! När hon senare blev lite gnällig frågade jag om hon ville ha nappen. Hon grymtade igen så jag upprepade det jag sagt tidigare; Gå till köket om du vill ha nappen. Hon tittade förstående på mig, klättrade nerför soffan och gick in i köket där napparna låg. Hon fick nappen och blev nöjd.

Jag tänkte om det verkligen kunde vara slump med att hon nu börjar svara på tilltal, och vid två tillfällen till har hon bevisat att det inte kan vara slump. Jag frågade om hon ville ha strumpor för hon var barfota, hon sa MMM och gick iväg till sitt rum, öppnade garderoben och plockade ett par strumpor från lådan och kom ut med dem till mig. Frågade om jag skulle byta hennes blöja; MMM, hon ställde sig upp och gick mot skötbordet.

Äntligen har Jacklin lärt sig lite om vart ögon, näsa och mun sitter i hennes eget ansikte. Magen pekar hon ut också och klappar sig bestämt på sin. När man frågar vart mammans mage sitter, då vill hon minsann dra upp tröjan till och med och peta mig i naveln.

För den som inte såg riktigt på den förra bilden med Jacklins första tand, kommer här en annan bild där faktiskt BÅDA tänderna syns. Japp, hon är numera tvåtandad sedan ungefär 6 dagar tillbaka. Två dagar efter den första tanden kom nämligen tand nummer två.

14:e mars 2011 - Dagen då Jacklin fick sin första tand!

Man måste vara lite experimentell för rätt vad det är upptäcker man att tösen har lärt sig något nytt helt av sig själv. Som nu på morgonen visade hon att hon minsann kan dricka ur sugrör.

Oj vad tröttsamt när hon ligger bredvid och snurrar och snurrar och snurrar och sparkas och klöser och dunkar huvudet i mitt huvud och kastar iväg nappen och sätter sig upp om och om och om igen. Idag blir det många roliga "flygturer" mellan vardagrummet och Jacklins rum så kanske hon blir en glad tjej igen.

Jag har tidigare nämnt att Jacklin är ett musikaliskt geni, och återigen har hon bevisat detta.

Keyboarden som jag hade när jag var liten älskar hon att sitta och plinka på, och hon vet att bara hon dunkar handen tillräckligt många gånger på instrumentpanelen så kickar demomelodin igång. Det är hennes favoritlåt och jag förstår henne, jag älskade också den när jag var liten. Tänk att den fortfarande funkar efter, hur länge är det nu igen? 20 år allra minst.

Hon är superduktig på att dansa också. Böjer på benen, vaggar åt sidorna och så kan hon göra piruetter, dvs snurra runt på stället. Dock ganska långsamt så hon inte tappar balansen.

I morse hade hon inte ro att äta sin frukostvälling förrän hon hörde Volbeat spela, och senare idag började hon härma mina rörelser till Imse vimse spindel och började nästkommande rörelse lite i förväg som för att visa att hon visste vad som kom härnäst i visan.

"BA" - Boll

När Jacklin blir arg visar hon det på ett mycket tydligt sätt, hon skallar något. Eller skalla kanske inte är rätt ord, hon gör det nämligen med öppen mun, som att hon hugger till. Snabbt och upprepade gånger. Det händer ofta att hon skallar något hårt, som ett bord eller så, så att hon stöter till munnen lite mer än hon tänkt, då blir hon arg...