Jacklin och mamman

7.45 skulle barnen vara ombytta och klara för klockan 8 var det dags för Jacklins allra första luciatåg på förskolan! Finklädda var vi allihopa, Jacklin, jag, pappan och farfarn, men absolut finast var ju Jacklin. I sitt vita lucialinne, röda band runt midjan och det långa ljusa lockiga håret såg hon ut som en ängel.
Det var mycket folk där och det gjorde nog sitt till att hon till en början var lite avig. Vi förberedde oss så smått på att hon skulle vägra stå kvar i luciatåget och komma grinandes till oss, vad som helst kan ju hända när de är så här små.

Barnen samlades i ett annat rum och sedan tågade de ut och sjöng luciasånger för oss. Eller sjöng och sjöng, det var det personalen som gjorde. Barnen stod mest och tittade, några grät och sprang till en förälder eller kröp undan. Jacklin däremot stod längst fram och var hur duktig som helst. Center of attention som vanligt. Hon log, svängde lite med tärnljuset och våra hjärtan pöste över av stolthet över vår fina tjej som har blivit så stor.

De flesta barnen var utklädda till tomtar och pepparkaksgubbar. Det var en till förutom Jacklin som var tärna/lucia, men det var bara Jacklin som hade långt lucialinne och rött band. Och med allt det där håret...hon var ju SÅ FIN!!