Lägesrapport

Korven gick hem så det har hon fått ett par gånger nu som back-up. Bra att ha när/om jag serverar nåt som fröken inte gillar. Som exempelvis blodpuddingen igår.

Pappan kom på en briljant grej när det kommer till att få henne intresserad av maten. Allt som ligger på våra tallrikar stoppar hon ju gärna i mun, så idag låtsades jag att pannkakorna jag stekte var till mig. Skar upp på en tallrik och ställde framför mig på bordet. Låtsades äta medans hon satt i matstolen bredvid. Dregglet rann nästan ner till golvet av att få smaka på min mat så jag "gav med mig" och lade en liten hög med pannkaka på hennes bricka. Hon lekte lite med maten, som katten med råttan, men det hela slutade med att hon tokmolade pannkaka. 1,5 pannkaka cirka åt hon, varvade med en och annan sked med fruktmos. Det här är kul!


Jag vet att det betyder otur att prata om något som går bra, så jag viskar det här lite i smyg:

För 3:e kvällen i rad nu har hon somnat själv i sin säng.
Hon har dock vaknat senare på kvällen och vägrat somna om i sin säng så då har hon fått komma över till oss. 

Den 24:e åker hon och jag uppöver, får se hur nattningarna går då, alldeles utmärkt får man hoppas.

Hmmm, något mer? Jo! Hon kan gå baklänges! I och för sig samtidigt som hon håller i lära-gå-bil-prinsess-gungan, men ändå. Att gå baklänges är svårt! Sedan har hon lärt sig hur "bultbrädet" med bollarna och hammaren fungerar, hon slamrar på som bara den och jag får passa fingrarna när jag lägger tillbaka bollarna. Enkla pussel klarar hon av bättre och bättre, jag pekar vart biten ska sitta och hon försöker passa in biten även om det inte går så bra än. Klosslådan hon fick av farfar i julklapp klarar hon galant, åtminstone de gula cylindrarna. Nickar när jag säger JA eller MMM, skakar på huvudet när jag säger NEJ eller NÄÄÄ. Ställer sig i position som att hon tänker göra en kullerbytta och tittar nyfiket på världen som blir upp och ner.

Over and out.

Hjärtlig kuriosa

Lite kuriosa så här på Alla hjärtans, häromdagen såg vi att en av Jacklins café au lait-fläckar är format som ett hjärta.

Sprutor och måttband

10,65 kg väger donnan nu, och mäter 78,5 ståtliga centimetrar. Två sprutor fick hon också och de gjorde ont för hon grät en del. Men hon förlät sköterskan fort för det hela slutade med att hon inte ville gå när vi var klara.
En sak som jag tänkte på var att av alla leksaker som fanns i väntrummet på BVC var det leksaksbilarna hon intresserade sig för mest. Dockan med hår tittade hon inte ens åt. Pappan som var en storsamlare av leksaksbilar när han var liten blir nog glad av att höra detta, bilsamlargenen har gått vidare.

Vi har tvätt- och mysdag idag. Tvätthögen har aldrig varit så här stor som den var imorse, dags att göra något åt det. Tvättstugan ligger i källaren och att vi inte behöver gå ut för att tvätta är guld! Det är nämligen snöstorm ute, burr! Fröken kändes varm imorse och hade lite förhöjd temp men inte feber. Vi får se hur dagen förflyter, hon verkar må som vanligt även om hon är extra kramsjuk. Just nu sitter hon i sin matstol och plockar metodiskt bort osten från minimackorna och stoppar i munnen. Brödet slänger hon på golvet. Hon vet vad hon vill ha.

1 år av obeskrivlig kärlek

Idag fyller vår lilla tös 1 år!

Hon hade bråttom upp i morse och hoppade ner från sängen och gick ut till pappan när han gjorde sig i ordning för jobbet. Vi har hunnit med en del redan, bland annat duschat länge och lekt med hennes leksaker. Fina kläder har vi fått på oss också och hon fick låna mitt läppglans för hon ville piffa till sig lite extra.




I en rasande fart

Jacklin går mer och mer för varje dag, hon går faktiskt mer än hon kryper och det är så härligt att se! Det känns helt overkligt att vår lilla bäbis går omkring helt själv, med nån leksak i handen, eller som i morse, en stor låda med klossar. Hennes balans blir bara bättre och bättre och hon kan utan problem ställa sig upp från sittande utan att behöva dra sig upp med armarna.

I och med ihållande förkylningar och språng och fadderullan har hon haft nappen i munnen mest hela dagarna, hellre det än att ha henne drivandes omkring i lägenheten och ylar ut sitt missnöje över allt. Tyvärr har det nog bidragit till att hon inte börjat prata så mycket än. Nu försöker vi låta bli att stoppa in nappen i gnällhålet om det inte är absolut nödvändigt, eller läggdags, och faktiskt har hon de senaste dagarna börjat babbla mer. Det är mest dada, nene, baba, abbaj, jaja, hedda, djjj, dsss och adä. Vi kan inte låta bli att skratta när hon står på stora sängen och tittar ut på folket och bilarna utanför sovrumsfönstret, för hon pratar högt med dem och knackar på fönstret. 


Översikt

Denna översikt är främst till för att vi själva ska ha lite koll på Jacklins mattider.

06.30: Välling

09.00: Macka och frukt

11.00: Lunch. 1 matburk + ev. lite frukt

14.00: Välling eller annat lämpligt mellanmål

15.30: Middag. 1 matburk

18.00: Välling eller gröt

Klätterapan


Åhnej

Sätter mig precis ner i soffan med en kopp kaffe och tror att Jacklin är mig i hasorna. Ser att hon är i hallen, hennes kalufs sticker upp ovanför kanten på resväskan som står lite i vägen. Hinner tänka att det är något som inte stämmer, innan det slår mig. Hon står på nåt! På bakdäcket till barnvagnen! Hon håller i sig i handtaget och med ens ser klinkersgolvet ut som rena dödsfällan. Oj vad bråttom jag fick ut i hallen för att ta ner henne. Hon bara flinade.
Tidigare idag hade hon fullt sjå att försöka klättra upp på handtaget till lådan under ugnen, och i skrivande stund står hon och försöker komma upp på tv-bänken.
Jag tror minsann att vi har fått en klätterapa i familjen.

Stor tjej

Tycker att det inte var länge sen alls som hon var ett litet paket och mest bara tittade på oss med sina mörkblå ögon, nu förstår hon vad vi säger också. Det är oftast jag som kliver upp med henne på mornarna, och när pappans larm ringt "kliv-upp" så säger jag till henne: Ska du gå och titta om pappa är vaken då? Då kryper hon bestämt till sovrumsdörren som vätter mot köket, öppnar den och ställer sig upp mot sängen för att titta om pappa är vaken. 

Hon förstår också meningen: Ska vi gå och borsta tänderna? Då säger hon: Mmm, och tittar mot badrummet. Ställer mig mitt på golvet och sträcker ut handen mot henne. Då går hon själv mot mig, tar min hand och så går vi tillsammans och borstar tänderna.

Hon är en stor tjej nu.

Fascinerande

Det är fascinerande det här med barns utveckling, jag har till exempel läst att det är tillväxten av barnets hjärna som gör att det vaknar flera gånger per natt och att ett barns sömn i princip fungerar tvärtemot en vuxens. För vilken vuxen kan sova ett eller flera rejäla sömnpass på dagen, gå och lägga sig tidigt på kvällen och därefter sova både bättre och längre än om han/hon varit utan sömnpassen och gått och lagt sig senare? 

Vi försöker vara noga med att Jacklin inte skall gå och lägga sig senare än kl. 19, men de veckor som pappan inte är hemma från jobbet förrän 19.20-någongång känns det motigt. Då sover hon också mer oroligt och vaknar tidigt. Nu till exempel har hon somnat jättebra på kvällen vid 19 ungefär och sovit fram till 01 cirka innan hon protesterar och vill komma över till vår säng. Hon har dock vaknat tidigare och tidigare, idag kl. 06. Pust! Det här rimmar ju dåligt med statistiken. 
Det här är ju jättebra med sömn egentligen när man jämför med hur vi har haft det, då vi fick nöja oss med ett par timmar per natt ibland och var sjukligt nära ett sammanbrott. Men vad skönt det skulle vara om hon sov lite längre på morgonen.

Jacklin går själv

Och äntligen har jag hunnit ta fram kameran mitt under all gå-själv-träning så att jag fångat det på film! 




Matlagningsförsök, tagning 2.

Hemlagad mat har inte varit Jackies grej tidigare, mest pga konsistensen tror jag, och smaken. Smaken påverkades ganska rejält av att vi enligt rekommendationer tillsatte Nutramigen i maten, det gör vi inte om.

Nu är hon ett riktigt matvrak och äter i stort sett allt. Nu när hon börjar närma sig 1 år också, och därmed kan äta samma mat som vi, så känns det som att det är dags att börja introducera hemlagad mat igen. Vi behöver inte utesluta mjölk heller, och det gör att det känns tusen gånger lättare. Det gäller bara att ha lite tålamod.

Okej. Kyckling. De finaste bitarna från bröstfilé slängde jag ner i en kastrull med smör, vitlökspulver, vitpeppar och paprikapulver. Stekte på det runtom och sedan hällde jag på vatten. 2 dl kanske? Det fick koka några minuter, tills det var genomkokt alltså. Jag finfördelade ingenting innan. Det smakade gudomligt och ramlade isär fint när jag tog upp bitarna ur buljongen, vilken jag använde i currysåsen tillsammans med smör, mjölk, mjöl och lite grädde. Ja, och så curry förstås. Det blev jättebra smak på såsen. Ris till. 

Smakprov.

Konsistensen var tydligen för tjock så jag rörde i lite vatten så att det blev såsigare. Det gick bättre, men riset och kyckligbitarna spottade hon ut efter att hon sugit i sig vätskan ur tuggorna.
Slängde ner de två portionerna som jag gjorde i mixern och tömde på vatten. Bzzzzzz!! Soppa! Sablar. I med gegget i en kastrull och pudra Maizena. Jahopp, samma konsistens som 6-månadersburkarna då, det som vi skulle försöka komma ifrån.
Hade jag kommit så här långt skulle jag minsann inte kasta bort maten, och det såg nästan ut som att Jackie tyckte synd om mig för att jag slitit så, så hon åt upp, men inte utan att visa missnöje ett par gånger.

Ingen direkt flopp, men verkligen ingen hit.

Som plåster på såren har Jacklin tränat massor på att gå själv idag, vid ett tillfälle tog hon hela 11 steg! Duktig kicka.

Jag ser den!

Jacklins första tand. Den ligger precis under tandköttet i nederkäken, beredd att spricka fram när som helst. Gud så spännande!

11 månader

Igår blev Jacklin 11 månader enligt kalendern. Konstigt det där när man i början räknar veckor och dagar, till slut blir det så många veckor att hålla reda på att man struntar i det helt och räknar månader efter datum. 

Nu tänkte jag skriva något spektakulärt som att hon fick äta riven ost och korv igår men medans jag sitter här och skriver sitter Jacklin på golvet och börjar vissla!! Två visslingar fick hon till, pappan hörde det in till sovrummet där han ligger, han trodde att det var jag som visslade. Ursäkta, men det slår ju ost- och korvätning med hästlängder!

Hon är ett musikaliskt geni våran lilla tjej, det bara är så.

Kan själv!

Jag känner mig en smula obekväm med kladd och sånt när det handlar om att lära Jacklin att äta själv, så jag har överlåtit den uppgiften till pappan. Självklart får Jacklin öva på att äta plockmat och kanske någon sked med mat ibland även med mig, men hon och pappan får köra intensivträningen själva. Då håller jag mig på behörigt avstånd och är beredd med kameran. Härligt vilket klet det blir när hon får fria händer!

Kan själv - In action




Nya talanger

En efter en kommer de, talangerna. Nu har hon lärt sig att öppna skåp och lådor här hemma. Vart var det vi hade lagt barnsäkerhetsgrejerna nu då igen? Kanske ska ta och tömma lådor och skåp istället för att skruva dit spärrar som vi ändå kommer få lämna kvar för att det blir så fula hål annars.
Sedan är hon en mästare på att klättra. Klättrar med elegans över en stor resväska utan att stupa på huvudet när hon bestämmer sig för att ta sig ner med den änden först. Och lång har hon blivit, eller åtminstone armarna. Hon når hur långt som helst verkar det som. Dags att plocka bort det ynka lilla i dekorationsväg på vardagsrumsbordet innan det far i golvet eller hamnar i vrångstrupen.
Hon står utan stöd när hon får chansen. Hon kryper för att ta sig fram, men ibland håller hon sig i väggar och möbler och går försiktigt, det ser så sött ut. Hon provar även att gå själv. Idag tog hon fyra steg, men hon är nog en liten räddfis fortfarande för hon sätter sig fort ner på knä igen. Det lossnar nog snart, hon har ju åtminstone vågat. En annan lustig grej är att hon brukar skjuta matstolen framför sig och gå jättesnabbt fram och tillbaka i vardagsrummet. Då är det minsann mamman som är en räddfis när hon kraschar in i tröskeln ut till hallen.
Reagerar direkt när någon klär på sig ytterkläderna och börjar då vinka hej då. Förresten så både vinkar hon och klappar händerna på begäran.

En sak som hände alldeles precis nyss var att vi satt på köksgolvet mitt i allt papper som hon rivit till småbitar, hon tog upp en pappersbit och lade i min hand. Jag lade pappersbiten i pappersinsamlingen bredvid mig och sträckte fram den öppna handen mot henne. Hon tog upp en till bit papper och lade i min hand och jag lade även det i pappersinsamlingen. Detta upprepade sig cirka tio gånger. Gud vad vår tös är clever!

30 December 2010

30 December 2010 - Dagen då Jacklin tog sitt allra första steg själv! Vi är så stolta över vår lilla flicka!

Stormen är här

Fantastiskt hur många gånger ett barn kan vakna, sparkas, skallas, fäktas och gnälla under en natt och ändå vara pigg på morgonen när det är dags att kliva upp. Hennes dagshumör är lite upp och ner, det märks att hon är less på det mesta. Det tydligaste tecknet på att något är på gång är att hon äter som en häst! Efter en burk mat gapar hon stort efter mer, men hur mycket mer ryms det egentligen i en bäbismage? Jag får försöka öka på mängden mat lite i taget och se hur hon reagerar.

Tandsing?

Jag tror minsann att det är en liten tandsing på gång i underkäken. Tandköttet ser en aning svullet ut där i mitten, fast det har det gjort ett bra tag utan att det hänt nåt. Nu känns det som att det är en liten knöl till vänster i det svullna. Hoppas det är en tand!

I väntan på stormen

Ett större sömnbehov men sover väldigt oroligt och vaknar hela tiden. Enorm aptit. Små utbrott av hysteri av både det glada och arga slaget. Gnällfis nummer ett. Försvinner lite titt som tätt in i sin egen värld och börjar helt plötsligt göra saker i rätt ordning, som att lägga tillbaka pappersbitarna hon rivit fram ur pappersinsamlingen. Dock bryts förtrollningen lika snabbt och så återgår hon till att kasta runt, slita itu och tugga på allt hon kommer åt.

44 veckor gammal. Stormen är här när som helst och den är faktiskt välkommen, för tänk vilken utveckling den för med sig! Fantastiskt!


Så här skriver de om utvecklingssprånget som inträffar någon gång mellan veckorna 41-47.

Omkring vecka 41-42 kan en upp till fem veckor lång kinkperiod börja, då ditt barn som tidigare blir grinigare, blygare, blir mindre självständig och "barnsligare". Ditt barn kan växla mellan att var extra snäll och extra busig för att få uppmärksamhet.

Detta är inledningen till nästa utvecklingssprång - sekvensvärlden. Vid omkring 46 veckors ålder (44-48) börjar barnet att hitta och bilda sekvenser med hjälp av alla sina sinnen. I det förra utvecklingssprånget plockade ditt barn ofta isär saker för att undersöka dem, nu börjar det motsatta beteendet - att sätta ihop saker igen! Nu kan ditt barn börja bygga ett torn av klossar istället för att plocka ner klossarna från ett färdigbyggt torn. 
Ditt barn börjar nu länka samman händelser, så som att ta upp maten med en sked och sedan stoppa den i munnen, eller plocka upp sina kläder från golvet och lägga dem i tvättkorgen. Du märker att barnet börjar förstå att vissa händelser vanligen följer varandra och att hon vet vilken händelse som brukar komma efter en annan. 

Barnet börjar också peka på saker och namnge dem, och tycker om när du gör detsamma. Nästa steg är att ditt barn börjar peka åt vilket håll det vill att du ska gå när du bär omkring henne. 

Om ditt barn inte har sagt så mycket tidigare, så kan det nu för första gången börja säga vad saker heter. Andra barn dröjer ännu ett tag innan de börjar tala.

Exempel på nya färdigheter:
-pekar på och namnger saker 
-pekar och vill att du ska namnge saker 
-säger "nej" när hon inte vill göra någonting 
-härmar djurläten när du till exempel frågar "vad säger kissen" 
-säger "mmm" när hon vill ha en tugga till 
-vet vad som passar ihop och kan till exempel skjuta in en rund pinne i ett runt hål 
-försöker sätta ihop tre bitar i ett enkelt pussel 
-tittar på lampan och sträcker sig mot den när du trycker på strömbrytaren 
-försöker prata i telefonluren 
-försöker klottra på ett papper med en krita 
-försöker lära sig gå genom att skjuta något framför sig 
-hittar något att klättra på när hon vill komma åt något 
-klättrar baklänges nerför trappor eller ur soffor 
-böjer knäna och sträcker sedan med stor kraft på benen så att hon hoppar med båda fötterna 
-försöker sikta när hon kastar en boll 
-leker verkligen med dig och uttrycker tydligt vilka lekar hon vill leka
-lurar dig att leka med henne genom att låtsas att hon inte kan någonting som du vet att hon kan
-letar efter något som du gömt helt och hållet
-gömmer själv något, väntar och skrattar sedan när den andra personen hittar det 
-härmar två eller flera gester i följd 
-räcker dig saker som du vill lägga i ett skåp 
-går och hämtar enkla saker, till exempel en blöja 
-hämtar sopborsten och sopar golvet 
-härmar det du gör, rör tex i en bunke när du lagar mat 
-försöker klä av sig själv 
-försöker ta på skon eller strumpan själv 
-hjälper till när du klär av eller på henne tex genom att sträcka ut en arm för att föra in den i ärmen 
-använder tandborsten 
-erbjuder andra att smaka det hon äter eller dricker 
-blåser själv på maten om den är varm innan han smakar den

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0